Skip to content

BTB 26: Milstolpar för Clary Logging och Tigercat

Veteran-avverkaren och lågvarige Tigercat-kunden Robert Clary från Georgia köpte den första serieproducerade modellen 726 och även den 10 000:e maskinen. Han pratar om vikten av att vara förberedd, anpassa sig till förändring, bra utrustning och hårt arbete.

— Paul Iarocci

Georgia-baserade Clary Logging Inc., grundat 1984 i Cordele, och Tigercat har haft en nästan tjugoårig relation. Så här säger ägaren Robert Clary, “Vi har varit först med mycket längs vägen.”

3 män står stolta och leende framför Tigercats 10 000:e tillverkade maskin. På en skylt i bakgrunden står det "Clary Logging Inc."

Robert ger Charles Wright, filialchef för Tidewater, Thomasville äran för att ha tillhandahållit enastående servicesupport under åren. (V-H) Charles Wright, Robert Clary och Don Snively på leveransdagen.

Clary tog en stor risk och köpte den första serieproducerade 726 fällaren-läggaren i slutet av 1992. (Prototypen för 726 köptes av Williston Timber tidigare samma år.) 1997 köpte Clary Logging också den första 720B fällaren-läggaren. 720B-serien var den officiella starten för joystickstyrning av Tigercats läggare med trädgrip. Sedan köpte Clary Logging den första 630B — den första lunnaren någonsin som utrustats med korsflödeskylning — 1999.

Clarys första Tigercat var också den första serieproducerade maskinen, en 726 fällare-läggare byggd 1992.

Clarys första Tigercat var också den första serieproducerade maskinen, en 726 fällare-läggare byggd 1992.

Snabbspola till september 2010. Robert Clary köpte en 720E fällare-läggare som bara råkade vara Tigercats 10 000:e tillverkade maskin. Som om det inte var nog markerade anskaffandet ännu en milstolpe, den 50:e Tigercat-maskinen som Clary Logging ägt.

“Om vi skulle ha använt något annat märke under den tiden skulle vi antagligen ha köpt dubbelt så många bara p.g.a. hållbarheten hos Tigercats produkter,” säger veterantimmermannen. “Jag tror inte att vi någonsin har satt i en mittsektion i en Tigercat. När vi hittar en bra produkt försöker vi hålla oss till den.”

Robert Clary säger att 720E med 5600 läggarsåg är en mångsidig kombination för första- och andragallringar och slutavverkning.

Robert Clary säger att 720E med 5600 läggarsåg är en mångsidig kombination för första- och andragallringar och slutavverkning.

“Vi la ungefär 19 000 timmar på den första produktionens 726 under sju eller åtta år. Vissa av dem går inte att slita ut. Vi behåller vissa maskiner i över 20 000 timmar.” Clary medger att de har haft lite problem med slangar och att de bytt motorer efter 10 000-11 000 timmar men, “Utan tvivel är anledningen till att vi fortfarande är verksamma idag hållbarheten hos Tigercats maskiner.”

Robert står skrattande tillsammans med Russell Brown (Hollywood), förare av den 10 000:e maskinen som också är Clary Loggings 50:e Tigercat.

Robert står tillsammans med Russell Brown (Hollywood), förare av den 10 000:e maskinen och också är Clary Loggings 50:e Tigercat.

Robert rapporterar att han har fått utmärkt service och stöd från Tidewater Equipment i Thomasville, Georgia, och lyfter fram filialchefen Charles Wright för hans enastående kundfokus. “Charles finns verkligen där för oss och han tar hand om oss. Jag kan inte säga tillräckligt mycket gott om honom. Om något går sönder är det sällan något problem att få en lånemaskin och göra uppdateringar eller återkallanden eller vad som helst. Han är en riktigt bra kille. Om vi har problem tas det omhand snabbt och drar inte ut på tiden.”

Clary Logging har fyra olika arbetsstyrkor som är nästan identiskt uppbyggda. Varje arbetslag har en 720E fällare-läggare, en enda högkapacitets Tigercat-lunnare och en 234 lastare med en 250B tillgänglig för slutavverkningsjobb av stora träd. “Vi använder alla 720E-maskiner, eftersom de är väldigt mångsidiga och man kan gallra med dem eller avverka stora träd. Vi använder 5600-aggregat för att kunna gallra, men vi kan ändå avverka de stora träden.” Clary förklarar att buntningsaggregatet med stor kapacitet är avgörande vid gallring för att hålla igång produktionen för både läggaren och lunnaren och undvika dyra flaskhalsar.

Den 10 000:e maskinen levereras av en Tigercat transportlastbil.

Don Snively, distriktschef för Georgia och Florida, som levererade Clarys första maskin levererade också den 10 000:e.

Clary använder totalt fem lunnare: tre 630C, den traditionella E620C-modellen och en 630D. “Vi gillar de större lunnarna för våra tillämpningar.” Båda de nyare maskinerna är utrustade med vändbara säten. “Förarna börjar bli vana vid vändbara,” säger Clary och uppger att den största fördelen är att förarna snabbt och bekvämt kan backa längs gallringskorridorerna.

Clary hävdar att 234 lastarens bränsleekonomi är enastående och att den klarar av de stora stockarna, men att han för en stadig diet av sågtimmer föredrar att ha en större 250B till hands.

Gallringslagen är ordnade så att de konstant producerar tolv laster per dag och kan klara sexton till arton även om tilldelningen vanligtvis inte tillåter det. Så varje arbetslag gör i genomsnitt 60-75 per vecka beroende på tilldelning, skogsförhållanden och tillgänglighet.

“Innan lågkonjunkturen slog till hade vi ett arbetslag enbart för grövre sågtimmer och sedan hade vi tre [första] gallringslag med en lunnare, en läggare, en lastare och en Chambers Delimbinator.” Men både marknadsförhållanden och rotationscykler har påverkar Clary Logging avsevärt.

Clary förklarar, “Marknaden för massa är stark i de här trakterna. Nackdelen är att det inte är lika många förstagallringar som det brukade vara.” Vid den här punkten i planterings- och skördecykeln i regionen kring Cordele, där Clary verkar, kommer en stor mängd andragallringsjobb ut på marknaden. “Och då uppstår det där kvotproblemet med flis och sågvirke, förklarar Robert. “Det är ingen större efterfrågan på sågvirke.”

För lastarna innebar detta att byta alla kvistningsmaskiner med kättingslagor mot kvistningsmaskiner med genommatning. Förutom det kunde arbetslagen enkelt växla mellan första och andra gallring. “Timmer som vi gallrade för sex-sju år sedan kommer tillbaka för att gallras igen. Så vi gör många andragallringar. Tyvärr finns inte efterfrågan på timret där. Enligt prognosen kommer inte marknaden [för bostadshus] att återhämta sig förrän 2015. Det ser ganska dystert ut för sågtimmer.”

Clary Logging använder kontrakterade transporter och äger och använder också fjorton Mack-lastbilar. Timmer köps via ett separat trävaruföretag, Peach State Timber, som drivs av Clarys partner Eddie Biggers, som gör ett fantastiskt arbete med att hitta bra skog att avverka. Clary Logging fraktar sedan tallmassa, lite lövträ, flis och sågtimmer till ett antal verk i området inklusive Weyerhaeuser, Rayonier, Griffin Lumber Company och Gilman Paper Company.
Robert Clary, ursprungligen från Florida, flyttade till 1980 och började kontraktera till Empire Forest Products. Det var ungefär då han träffade Eddie Biggers. “Han började bli frustrerad och det var jag också och vi tyckte att vi borde prova på egen hand, så vi startade ett skogsföretag 1984,” drar sig Robert till minnes. “Vi gick från ett arbetslag till flera arbetslag. Det är en familjeverksamhet. Vi har barn och barnbarn som arbetar med oss.” Vid en tidpunkt var antalet anställda så högt som 70. Hans dotter Gina, som sköter kontoret, bekräftar att det för närvarade är 34 personer på lönelistan.

Clary Logging har ett antal hängivna långvariga anställda. Föraren Mark Thomas har arbetat på företaget i 30 år och Russell Brown (Hollywood) i 25 år. “Hollywood började på lunnare 1986. Vi tog honom direkt från gymnasiet.” Roberts son, Toogie, som var en läggare av högsta kvalitet och tragiskt avled 2005, tränade Hollywood. “Toog såg något i honom som ingen annan gjorde. Nu är han en riktigt bra gallringskille. Många markägare vill att han ska sköta gallringen på deras mark,” säger Clary om Hollywood som kör den 10 000:e maskinen.

Clary påpekar att de tillhandahåller markägarna med en tjänst. “Jag tycker att vi har en ganska bra kundbas och mycket återkommande verksamhet. Vi gör ett ganska bra jobb åt markägarna och de ber oss att komma tillbaka.”

Robert är stolt över att hans arbetslag kan arbeta självständigt, uppnå hög produktionstakt och samtidigt tillhandahålla en högkvalitativ tjänst. “Alla anställda vet vad som förväntas av dem och de stiger upp på morgonen och gör det. Det är det som krävs,” säger Clary. “Bara någon enstaka gång behöver vi ‘styra om’ så att säga.”

“Vår filosofi är att försöka hålla oss förberedda så att vi är redo när en möjlighet dyker upp. Bara för att verket stänger ner oss betyder det inte att vi åker hem. Vi arbetar hårdare när vi uppfyllt kvoten. Vi försöker vara förberedda på nästa dag och nästa vecka. Vi försöker vara redo innan verket är redo.”

Clary är också mycket noga med att föra uppgifter, speciellt när det gäller kostnader och underhållsintervall. “Oavsett vad vi köper, sätter på eller använder så har vi det registrerat. Vi försöker hålla ögonen på kostnaden, bevaka priset på bränsle, olja och däck. Om man ska vara i branschen måste man veta sina kostnader. Vi försöker köpa den typ av trä som vi kan leva på, göra ett bra jobb, hålla utrustningen i ordning och göra markägarna nöjda. Hårt arbete gör att allt är som det ska.”

Robert säger att behovet av att bli mer effektiva är pågående då ingångskostnaderna ökar och marknaderna pressas av en dålig ekonomi. “Verken har det svårt och de måste göra vad de kan för att behålla sin verksamhet och det sipprar ju vidare neråt. Vi försöker bara skaka av oss det och fortsätta att göra det vi gör… Det kommer att lösa sig i slutändan.”

Clary medger att branschen har förändrats en hel del under hans tid som professionell avverkare och han förstår vikten av att både anpassa sig till förändring och ha perspektiv på den dagliga verksamheten.

“Man brukade kunna ta en lunnare och en begagnad bulldozer och få arton till tjugo laster per dag på kalhyggen för man använde bulldozern för att ha lastaren ända intill timret.” Det höll lunningsavstånden på ett minimum — något som inte är möjligt idag när markägare kanske bara vill ha ett enda avlägg på ett 16 hektars område.
“Gallring är en helt annan sak. Man måste hålla sig inom raderna och korridorerna. Man måste tänka på att inte skava träd och orsaka rotröta. Och man måste räkna rätt,” säger Clary och belyser vikten av bra, skickliga förare. Majoriteten av de områden som Clary Logging ska gallra för andra gången fälls enligt en förarvald metod baserad på det antal kvarvarande träd som markägaren önskar behålla per hektar. Föraren tar underlag och bestämmer avstånd mellan träden, vilket ger ett mycket exakt antal.

När det gäller globalisering medger Clary att det har skapat billig konkurrens från andra länder. Men det har också hjälpt. “Många marknader i andra länder vill ha produkter som kommer från skog som har gallrats och hanterats korrekt, inte bara kalhuggits. Att sälja slutprodukten är en stor faktor.”

Och hur är det med biomassa? “Jag har blandade känslor när det gäller biomassa,” säger Clary. Jag är inte säker på om det kommer hjälpa oss eller skada oss. Det kommer helt klart göra tillhandahållandet av fiber mer konkurrenskraftigt. Var den fibern ska komma från vet ingen än. I vårt område är det redan stor konkurrens när det gäller massaved. Om det kommer en ny marknad kan det bli en bra kanal men det är samma situation… Vad är värst, att ha en stor kvot och inget trä eller massor av trä och en liten kvot? Biomassa är ingen magisk lösning för träbranschen. De får mycket pengar från regeringen och bidrag och gratispengar får många att hoppa på. Om det blir självförsörjande efteråt återstår att se.”

“Jag avundas ingen som är ung och försöker ta sig in i träbranschen. Det är stor osäkerhet. Det kommer att bli tufft för våra barn och barnbarn i alla verksamheter.”

Men det är Robert Clarys starka övertygelse och laserskarpa fokus som slutligen skär genom all osäkerhet. “Vi är Clary Logging och det är det här vi gör,” säger han helt enkelt. “Vi ska jobbar varje dag oavsett om vi har en kvot eller inte, timmer eller inte, utrustning eller inte. Det är helt enkelt det vi gör och som vi ska fortsätta att göra. Om vi inte har en kvot staplar vi och lastar varenda lastbil vi har och tar dem till gården och när det är gjort får vi komma på något annat.”