Skip to content

BTB 49: Praktiskt arbete med Theresa Lonergan

Från att göra säkerhetsgranskningar till att köra skotare och beställa reservdelar, Theresa tar tag i allt som rör familjeföretaget.

– Samantha Paul

Theresa Lonergan är stolt ägare till P&T Lonergan Pty Ltd tillsammans med sin make Peter – ett slutavverkningsföretag med två arbetslag som är baserade i Tumbarumba, New South Wales, Australien. Paret har ägt avverkningsföretaget sedan 2007 och firade företagets tioårsjubileum förra året.

 

KVINNOR BEHÖVER BLI MER INVOLVERADE.
Det finns ingen anledning att gömma sig på kontoret.

 

Theresa Lonergan från P & T Lonergan Pty Ltd

Theresa Lonergan, delägare i P & T Lonergan Pty Ltd

Uppväxten på en gård med tre äldre bröder gör att Theresa är van vid hårt fysiskt arbete. Hon tänkte sig dock aldrig att hon skulle äga ett avverkningsföretag tillsammans med sin familj. ”Min man Peter har arbetat inom avverkning i trettio år, men det är inte något jag någonsin trodde att jag skulle engagera mig i,” säger hon. Nu är Theresa involverad i alla aspekter av företaget, från att hålla koll på arbetslaget, köra skotaren, utföra säkerhetsgranskningar, köpa reservdelar och komma ikapp med pappersarbetet på kontoret. ”Jag älskar att vara ute i bushen. Om jag inte hade behövt göra allt annat, inklusive hushållsarbete och pappersarbete på kontoret, skulle jag gärna sitta i skotaren hela dagarna,” säger Theresa.

 

JAG ÄLSKAR ATT VARA UTE I BUSHEN.

JAG SKULLE GÄRNA SITTA I SKOTAREN HELA DAGARNA.

 

Theresa och Peter har varit gifta i 25 år. De har tre barn – Callum, 23, Benjamin, 19 och Zoe, 17. Callum kör en Tigercat LH822D-kördare och Benjamin kör en äldre skördarmodell LH830C. ”Det är alltid en utmaning [att arbeta med familjen], men vi står varandra nära och det håller oss nära,” förklarar Theresa. ”Men man kommer aldrig bort från det. Våra semestrar blir till fabriksvisningar. Det är svårt att separera de båda. Men vi älskar det,” skrattar hon.

Peter och Theresa Lonergan står framför en Tigercat 1085C-skotare

Peter och Theresa Lonergan.

När familjen inte arbetar i skogen kör de fyrhjuling i New South Wales högländer, upp genom bergen. De älskar också att skjuta lerduva. 2018 vann Theresa och Zoe junior- och damklassen i High Gun Championship för skytteklubbarna Cooma/Tumut. ”Alla skrattar eftersom vi arbetar tillsammans hela veckorna och sedan åker och skjuter eller campar på helgerna,” ler hon.

Många avverkningsföretag i området består av man- och hustruteam. Däremot är Theresa märkbart delaktig i det fysiska arbetet och kör utrustningen när så behövs. ”Här är det ingen chock att jag äger ett avverkningsföretag och kan köra skogsbruksutrustning, men när vi åker på skogsrelaterade events brukar kvinnorna vara förvånade över hur involverad jag är i det dagliga arbetet,” förklarar Theresa. Theresa känner bara till en annan kvinnlig förare i området. ”Jag tror att skogsbruk och avverkning alltid har ansetts som farligt arbete och att det är det som skrämmer bort folk.”

Theresa Lonergan kör deras skotare 1075C.

Theresa kör deras skotare 1075C. ”Jag hoppar in och kör den när det behövs,” säger Theresa.

Nyfikna vildhästar betar på de skördade kullarna.

Nyfikna vildhästar betar på de skördade kullarna.

Utrustning och drift

P & T Lonergan Pty Ltd började med Tigercat-utrustning 2007 med en H845-skördare och en 1014-skotare. 2008 köpte företaget en 1075B och 2012 en begagnad LH830-skördare som ersattes med en ny modell 2014. I juli förra året köpte företaget en 1075C och en ny LH822D-skördare.

P & T avverkar huvudsakligen åt Hyne Timber, ett sågverk i Tumbarumba. Båda arbetslagen slutavverkar i mogna tallskogar med en mycket liten del av andra gallring. Den genomsnittliga produktionen är 700 ton per dag för båda arbetslagen tillsammans. ”Den genomsnittliga trädstorleken är mellan 0,8 och 1,5 kubikmeter på mogna avverkningsplatser,” berättar Theresa. Peter och Theresa kände sig ganska säkra på sitt beslut att starta eget när möjligheten gavs. Peter kände till driftssidan av skogsbruk eftersom han varit i branschen i över 30 år. ”Jag hade ju varit med ett tag så jag hade en aning, men att äga och driva ett eget företag innebär en massa extraarbete,” säger Peter.

 

När vi åker på skogsrelaterade events

BRUKAR KVINNORNA VARA FÖRVÅNADE ÖVER HUR INVOLVERAD JAG ÄR I DET DAGLIGA ARBETET.

 

Theresa arbetade i bankbranschen i femton år och tog tillfälliga jobb på vingårdar och bensinstationer när deras barn var små. ”Det var en trevlig förändring att lämna banken och göra olika småjobb. Men att sedan starta vårt eget avverkningsföretag blev en brant inlärningskurva för mig.”

Relationen med Tigercat

Theresa och hennes make har besökt Tigercat fabriker i Kanada 2009, 2016 och 2018. ”Jag häpnade över hur stort företaget hade blivit när vi kom tillbaka 2016. Och många fler mekaniserade robotar. Det var fantastiskt. Det var som en lycklig framgångssaga efter nedgången 2009,” uttrycker hon. ”Det är fantastiskt att åka tillbaka till fabriken och gå på olika mässor. Man ser samma personal, träffar samma människor. Och jag förstår inte hur Ken [MacDonald] kommer ihåg alla, men det gör han. Han går alltid direkt fram till en och säger ’Hej Theresa, hej Peter.’ Jag fattar inte hur han gör.”

Nittonåriga sonen Ben kör en LH830C

Nittonåriga sonen Ben kör en LH830C.

”Våra gamla maskiner har gått i många timmar och vi har aldrig haft några stora problem,” säger Theresa. Företaget har bytt motor i sin första H845-skördare. ”Det gjorde vi gärna. Maskinen hade redan gått 30 000 timmar.”

Företagets första fjorton ton tunga 1014 Tigercat-skotare var pålitligt, men hade inte rätt kapacitet för arbetet, så de beslutade sig för att köpa den tjugo ton tunga 1075B efter AusTimber 2008. ”På den tiden kunde vi rättfärdiga priset eftersom vi kände till Tigercats produktivitet och pålitlighet,” förklarar hon. Theresas söner Callum och Benjamin har en vän i Sverige som kör en skotare av ett annat märke. Han kom nyligen till Australien och hälsade på och provade Tigercat 1075C. ”Vill du prova?” frågade Theresa. ”Nu säger han att han hatar oss eftersom vi gav honom smak för det bästa.”

Junior- och damklassen i High Gun Championship för skytteklubbarna Cooma/Tumut 2018.

Theresa och hennes dotter Zoe älskar lerduveskytte och vann 2018 junior- och damklassen i High Gun Championship för skytteklubbarna Cooma/Tumut.

Båda pojkarna har alltid velat arbeta med sina föräldrar i skogen. De slutade skolan när de var sexton, genomförde sin utbildning för Certificate III i avverkning och transport och ville inte göra något annat. P & T Lonergan Pty Ltd har för närvarande ett sexårskontrakt med fem och ett halvt år kvar. Slutmålet är att pojkarna ska ta över verksamheten när det är dags för dem att gå i pension. Theresas dotters roll i familjeföretaget är lika viktig som pojkarnas. ”Hon kanske inte kommer ut hit, men hon kommer hem från skolan 15:30. Hon kör en maskin tvätt och sätter på te [middag],” säger Theresa, ”Hon är stor hjälp. Om jag är ute i maskinen hela dagen skulle vi inte fått någon mat om det inte var för henne.” Theresa och Peter är nöjda med de två arbetslag de har nu. De har funderat på att utöka med ett tredje arbetslag men att hitta personal är ett problem. Det är brist på förare i området.

”För personer som älskar att vara utomhus är det ett bra jobb. Man tjänar bra. Kvinnor behöver bli mer involverade. Om deras partner är i branschen borde de ge sig ut och prova på, även om det bara handlar om att förstå maskinerna och försöka vara lite mer delaktiga i det fysiska arbetet. Man behöver inte gömma sig på kontoret,” säger Theresa.

Sonen Callum kör skördaren Tigercat 1185 på en maskinprovningsdag.

Callum kör skördaren Tigercat 1185 på en maskinprovningsdag.

 

Ord från Theresa

JAG VILL UPPMANA BÅDE YNGRE OCH ÄLDRE KVINNOR ATT PROVA PÅ. 
Lär dig om säkerhetsfrågor och var medveten så finns det inget att vara rädd för. Visst, maskinerna är stora och tunga och det kan vara utmanande att utföra underhåll på dem.
Men om ni har en bra arbetsstyrka får ni jobbet gjort tillsammans.

Relaterade artiklar

BTB 47: LOGGER GIRL

Samantha Paul påbörjar en ny serie om kvinnor inom skogsavverkning i hopp om att inspirera unga kvinnor att fundera på skogsavverkning som karriär. Först är en intervju med BC-baserade föraren Hannah Dehoog som berättar hur hon hamnade i avverkningsbranschen, hur livet är för en kvinna på avverkningsplatserna och vad hon älskar med att vara förare.